2010-10-31

Nu börjar det komma in i den stilla höstlunken. Lite händer det väl men ändå ganska lugnt förutom att Jan försöker hinna med några spår och apportering innan kylan och snön kommer.
Den 16 – 17/10 var jag på Avelskonferans med GRK i Stockholm, det var väldigt intressant och det är ju aldrig fel att bo på hotell och få maten serveradsmiley. Denna helgen var vi och hälsade på Kia med familj för första gången sen hon flyttade.
Hon hade inte glömt oss i alla fall, men det det märks att hon trivs därsmiley.
På bilderna nedan ligger Ville och tuggar på ett älgben för första gången det syns att han njuter och Sascha och Vera delar bädd, det är något som jag aldrig trodde jag skulle få se, de som känner Sascha vet varför det är sensation. /Tina

2010-10-13

Det var ett tag sen sist, som har varit händelserik med både bra och dåligt. Jag börjar väl ifrån början.
Först var jag & Jan i Norge och hade änglavakt, det var en lastbil som trängde oss när 2 filer gick ihop till en smiley, men som tur var blev det bara plåtskador och hundarna som var med blev inte rädda eller så utan var som vanligt när tog ut dom ur bilen smiley.
Sen har vi haft beslutångest över om Kia skulle få flytta till en ny familj. Efter mycke dividerande kom vi fram till att så får det bli. Familjen lovade att de skulle fortsätta med apporterings- & viltspårsträningen, så nu har Kia snart bott hos sin nya familj i 2 veckor. Hon verkar trivas och får all uppmärksamhet som en hund kan fåsmiley. Det var ett fruktansvärt beslut smiley att ta men det var ju också för hennes skull, för nu slipper hon konkurensen med Ville & de andra om uppmäksamheten och att vi kände att vi inte hann med träningen så som vi skulle vilja. Vi har avelsrätten kvar på Kia & Jan ser Ville som en utmaning eftersom vi inte haft en hane tidigare.
Denna veckan är vi hemma bägge två, jag för att ha blivit titthålsopererad & Jan för att han & hundarna är med på älgjakten som eftersöksekipage. I måndags fick Ville träffa sin första nyskjutna älg, för det kan vara skrämmande när de ligger där för de är ju ganska stora, men det klarade Ville med bravursmiley./Tina